onsdag 17 juli 2024

Vad är en "kulturkanon", på vilket sätt kommer den att utformas och hur vill den omforma oss?

Historieprofessorn Lars Trägårdh (han som handplockades av regeringen som ledare för ett projekt att skapa en svensk "kulturkanon") har mest varit bosatt i USA, i 40 år lär han ha bott där och även känt sig mest hemma just där. I ett pressmeddelande (publicerad den 21 december 2023) från Kulturdepartementet stod det alltså att regeringen fattat beslut om direktiv till en kommitté som skulle ta fram en svensk kulturkanon. Syftet menades vara att "göra svensk kultur tillgänglig för fler" och att den skulle "vara ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering". Enligt Trädgårdh måste resultatet av denna kulturkanon förankras hos Socialdemokraterna, för att den skall bli långlivad. Eftersom Socialdemokraterna bytt ut sin väljarbas, från arbetare till muslimer (glöm för all del inte S-politikern Attenius deltagande vid en muslimsk könsuppdelad bönesamling nyligen, partiledaren Andersson som jämställde hijab med att bära hatt, socialdemokratiska Svenska kyrkans ärkebiskop som ville ha mer muslimska böneutrop och fler imamer i Sverige, samt kanske framförallt att S lovade samarbeta med Sveriges muslimska råd) så kan man då kanske tänka att det blir en islamistisk twist på denna kulturkanon? Maktens människor verkar ju göra allt för att politik och religionen islam ska gå samman.

Samtidigt i USA:


Enligt Pew Research Center skulle det kunna finnas ca 4,5 miljoner muslimer i Sverige år 2050, och med en sådan siffra ligger det väl nära till hands att vi då blivit ett islamistiskt land (med tanke på att Sveriges största politiska parti tycks se sin ökade makt i att politisk islam etableras). Mycket tyder på att vi är på väg dit, flertalet verkar inte bry sig om vad det kommer att innebära och sätter sig därför inte på tvären mot denna utveckling. Den public service vi tvingas finansiera via skatten, med SVT i spetsen, tycks denna sommar ha startat en slags påverkanskampanj för att locka unga till att få en positiv inställning till islam, inte minst genom att framställa unga muslimer eller icke-muslimer som konverterat till religionen i en positiv situation följt av framgång. Det känns så ruskigt hemskt att vi alla måsta vara tvungna att finansiera en påverkanskampanj som ger stöd åt en islamisering (som alltid följs av islamism).

Så, visst, kanske blir det t.o.m. ännu värre, för även den moderatstyrda regeringen verkar vilja gynna en islamisering av Sverige. För saken är den att invandringen fortfarande är lika hög i år som förut, då Socialdemokraterna var vid makten. Första halvåret 2024 beviljades 27.700 uppehållstillstånd, enligt Migrationsverkets halvårsrapport. Prognosen är att det totalt i år kommer att bli ca 95.400 beviljade uppehållstillstånd detta år. Så någon minskning är det absolut inte tal om. Den stora massan fogar sig tyst och okritiskt? Ser folk verkligen fram emot fler radikaliserande islamistiska moskéer, som den i Skärholmen? Tror de flesta att vi som inte tillhör religionen islam, i ett framtida islamistiskt Sverige, får fortsätta leva som vi gör? Är flertalet verkligen så naiva? Jag vet inte! 



De flesta kanske resonerar som Mona Sahlin:

"Svenskarna måste integreras i det nya Sverige, det gamla Sverige kommer inte tillbaka."

 

Läste en krönika nyligen (Vi andra får bära kulturbärarna) som jag tyckte var rätt träffsäker. Det konstateras att "kulturbärarna" i dagens Sverige har två liv, ett som tjänar makten genom att föra ut bestämda idéer, och ett privat där de typ inte lever som de lär. Tror det ligger mycket i det där! Kulturetablissemanget lever ofta bekvämt avskilt i homogent svenska områden där amerikansk populärkultur lever kvar. Alla andra uppmanas att leva i ett mångkulturellt samhälle allt starkare präglat av den muslimska världen. Krönikören avslutar med:

"Folket ska känna skuld och skam och leva asketiskt, prästerskapet lever dock ut sina lustar och mättar all den hunger de kan känna."

Till denna nutida variant av "prästerskap" kan man nog räkna Trädgårdh som rör sig i dessa kretsar.

Men låt oss inte gå ända fram till år 2050, låt oss istället stanna vid världen år 2030 och ta del av WEF:s skrämmande förutsägelser, som vi borde göra allt vi kan för att slippa:

Ser en dystopi i WEF:s utopi nämligen. Den lyder bl.a.: "Alla produkter kommer att ha blivit tjänster. 'Jag äger ingenting. Jag äger ingen bil. Jag äger inget hus. Jag äger inga vitvaror eller kläder'" och "The US won't be the world's leading superpower. A handful of countries will dominate". Vilka länder då? Och är det helt säkert att det blir demokratiska sekulära länder? Om denna typ av förutsägelser trummas in i oss via medier styrda av världens mäktigaste beslutsfattare inom politik och näringsliv, kan det då bli verklighet om vi sakta vänjer oss vid att tro det ska bli så? På samma vis som man försöker trumma in i oss att populism är något dåligt istället för att inse att det egentligen kan vara något bra med att vanligt folk reagerar och sätter sig på tvären mot vansinniga idéer. Om kritiska röster effektivt blir tystade på olika sätt, så kanske det går fortare än vi tror att nå en civilisationskollaps.

"You'll own nothing. And you'll be happy."

WEF

Måste vi vara tyst accepterande och gång på gång somna om istället för att vakna, trots att allt håller på att gå käpprätt åt helsicke?

The world will not be destroyed by those who do evil, but by those who watch them without doing anything. - Albert Einstein

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar